I SvD den 30 september redogör man för den senaste teorin till att vissa är tjocka men inte andra, dvs att det skulle bero skillnader i bakteriefloran i tarmen. Tidigare har man visat att sammansättningen av bakterier i tarmen skiljde sig åt mellan feta och smala människor. Det fanns helt enkelt färre av en viss typ ”snälla” bakterier hos de feta. Enligt teorin kan det bero både på ärftlighet och på miljöpåverkan och att bakterierna påverkar hur näringsämnen i kosten bryts ned.
Jag håller med om att det beror både på arv och miljö, men utan miljöfaktorer så kommer inte arvsfaktorerna att aktiveras fullt ut. Att påstå att du är född för att bli tjock tror jag inte stämmer, det finns ingen forskning som talar för det. Däremot finns det hur mycket som helst både forskning och erfarenhet att livsstilen och särskilt kosten (dvs miljön) påverkar sjukdomar i allmänhet och vikten i synnerhet.
Sedan redogörs för en fransk forskare som anser att moderna probiotikaprodukter som tex yoghurt skulle kunna orsaka fetma. Jag tycker det är intressant när forskare uttrycker sig som att det ”skulle kunna” vara så. Helt plötsligt övergår vetenskapen i ett tyckande. Det finns inga belägg för att personer som äter mycket yoghurt skulle vara fetare. Det var väl för att yoghurt med sina mjölksyrabakterier var nyttiga som vi rekommenderades att äta det och inte för att de var överviktiga med allt det medför.
Hans argument är att ”det är väl känt bland djuruppfödare att vanlig probiotika används för att öka vikten och tillväxten på djur”. Det stämmer att när djur för probiotika så blir de friskare och får ett bättre näringsupptag. Det leder till att växande ungdjur får bättre tillväxt och ökar i vikt. Att därav dra slutsatsen att probiotika ”skulle kunna” orsaka fetma är absurt. Det stöds varken av vetenskap eller av erfarenhet.
Läs hela artikeln här. (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1802391.svd)
Vill du läsa mer om tarmbakterier och en av marknadens bästa probiotika produkter klicka här. (http://vitamera.se/holistic-lactovital-27.html)
Författare: Bertil Wosk
Skicka en kommentar